Pascal är ett hög-nivå proceduralt programmeringsspråk som utvecklades i slutet av 1960-talet av den schweiziska datavetaren Niklaus Wirth. Språket designades ursprungligen som ett undervisningsverktyg för att uppmuntra strukturerade programmeringsmetoder, men utvecklades senare till ett språk som är lämpligt för en mängd olika tillämpningar. Pascal är känt för sin tydliga syntax och starka typkontroll, vilket gör det särskilt användbart för att undervisa datavetenskapliga koncept och främja goda programmeringsmetoder. Med sina rötter i programmeringsspråket Algol lade Pascal grunden för många moderna programmeringsspråk.
Pascal konstruerades i slutet av 1960-talet när Niklaus Wirth ville skapa en efterträdare till programmeringsspråket Algol som inkluderade moderna programmeringskoncept som strukturerad programmering. Språket implementerades först på PDP-11-datorn 1970, och de första specifikationerna publicerades i en artikel från 1971 med titeln "The Programming Language Pascal."
Under 1970- och 1980-talen fick Pascal betydande popularitet, särskilt inom akademiska miljöer, tack vare sin enkelhet och stöd för undervisning av programmeringskoncept. Det blev det föredragna språket på många universitet, vilket ledde till utvecklingen av flera inflytelserika varianter, såsom Turbo Pascal, som introducerade en kraftfull integrerad utvecklingsmiljö (IDE) och kompilator. Turbo Pascal ökade inte bara tillgängligheten för Pascal utan visade också potentialen för snabb programvaruutveckling.
Med framväxten av nyare programmeringsspråk som C, Java och Python under 1990-talet minskade populariteten för Pascal för allmän programmering. Det fortsätter dock att användas inom nischområden, särskilt inom utbildning och inbäddade system, samt i utvecklingen av Delphi, en Object Pascal-baserad IDE för Windows-applikationsutveckling. Idag underhålls Pascal i olika former, inklusive Free Pascal och Lazarus, som erbjuder moderna kompilatorfunktioner och plattformsoberoende kapabiliteter.
Pascal upprätthåller typ-säkerhet, vilket förhindrar operationer på inkompatibla typer. Till exempel:
var
x: Integer;
y: Real;
begin
x := 5;
y := 3.14;
// y := x; // Detta kommer att orsaka ett typfel.
end;
Pascal erbjuder olika kontrollflödesuttalanden, vilket möjliggör strukturerad programmering. Till exempel:
begin
if x > 10 then
writeln('x är större än 10')
else
writeln('x är mindre än eller lika med 10');
end;
Pascal stöder modulär programmering genom procedurer och funktioner, vilket främjar kodåteranvändning:
procedure SayHello;
begin
writeln('Hej, Världen!');
end;
function Add(a, b: Integer): Integer;
begin
Add := a + b;
end;
Pascal stöder en-dimensionella och flerdimensionella arrayer, som kan definieras som:
var
arr: array[1..5] of Integer;
begin
arr[1] := 10;
arr[2] := 20;
end;
Pascal tillåter skapandet av användardefinierade datatyper med hjälp av poster, liknande strukturer i C:
type
Person = record
name: string;
age: Integer;
end;
var
p: Person;
begin
p.name := 'John Doe';
p.age := 30;
end;
Pascal har enkla filhanteringsmöjligheter som stöder grundläggande operationer:
var
f: TextFile;
begin
AssignFile(f, 'example.txt');
Rewrite(f);
WriteLn(f, 'Hej, Fil!');
CloseFile(f);
end;
Pascal har mängdtyper, som möjliggör skapandet av samlingar av distinkta objekt:
var
mySet: set of 1..10;
begin
mySet := [1, 3, 5, 7];
if 3 in mySet then
writeln('3 är i mängden');
end;
Pascal ger stöd för pekare, vilket underlättar dynamisk minnesallokering:
var
p: ^Integer;
begin
New(p);
p^ := 10;
Dispose(p);
end;
Pascal inkluderar ett case-uttalande för flervägsgrening, vilket förbättrar kodens tydlighet:
case x of
1: writeln('Ett');
2: writeln('Två');
else writeln('Annat');
end;
Pascal stöder en-radiga och flera-radiga kommentarer, vilket förbättrar kodens läsbarhet:
// Detta är en en-radig kommentar
(* Detta är en flera-radig kommentar *)
Pascal kan kompileras med flera kompilatorer, mest anmärkningsvärt Free Pascal och Turbo Pascal. Dessa kompilatorer ger möjlighet att producera effektiv inbyggd kod. Free Pascal är en öppen källkodsvariant som stöder ett brett spektrum av operativsystem och plattformar.
Framträdande IDE:er för Pascal-utveckling inkluderar Lazarus (som använder Free Pascal) och Turbo Pascal. Dessa miljöer erbjuder funktioner som kodkomplettering, felsökningsverktyg och projektledningsfunktioner, vilket gör utvecklingen mer tillgänglig.
För att bygga ett Pascal-projekt skriver du vanligtvis din Pascal-källkod i .pas-filer och kompilerar den sedan med ett kommandoradsverktyg eller en IDE. Till exempel, att använda Free Pascal från kommandoraden skulle involvera:
fpc myprogram.pas
Detta kommando producerar en körbar fil om källkoden är felfri.
Pascal används främst inom utbildning, eftersom det ger en solid grund för att förstå programmeringskoncept. Dessutom har det funnit tillämpningar inom:
När man jämför Pascal med språk som C och Java uppstår flera skillnader. Till skillnad från C, som är mer flexibelt och lågnivå, betonar Pascal strukturerad programmering och stark typning, vilket gör det mindre benäget för körningsfel. Java delar likheter med Pascal när det gäller syntax och struktur; dock erbjuder det mer avancerade objektorienterade funktioner och ett rikt standardbibliotek.
Python, som är känt för sin enkelhet och läsbarhet, betraktas ofta som ett modernt alternativ till Pascal för undervisningsändamål, även om det saknar Pascals strikta typning. I kontrast har språk som C++ och Go mer avancerade funktioner för samtidig programmering och lågnivå minneshantering, vilket skiljer dem från Pascals mer okomplicerade operationella kontroll.
Att översätta Pascal-kod till andra språk kräver ofta noggrant övervägande av typdefinitioner och strukturerat kontrollflöde. Även om det inte finns något universellt käll-till-käll-översättningsverktyg som specifikt riktar sig till Pascal, finns det verktyg som Pascal-till-Java-översättare som kan hjälpa till att konvertera Pascal-kodbaser till Java-kompatibel syntax.
Flera befintliga käll-till-käll-kodöversättningsverktyg inkluderar: